En framtid utan plastpåsar? Afrika visar vägen

08 Jun, 2018 Internationell Utveckling

Jag köpte en tygkasse för några dagar sedan. Jag har flera såna, men nu köpte jag en speciellt för att alltid ha med mig i handväskan så att jag inte behöver köpa så många plastpåsar när jag handlar.

Sedan priserna på plastpåsar gick upp har jag litet halvhjärtat försökt komma ihåg att ha med mig en extra plastpåse istället för att köpa nya. Som vanligt var det en svår vana att komma in i, men nu känns det som om det har fastnat, och jag känner mig redo att gå vidare till en permanent tygpåse.

Det kan verka litet futtigt det där. Vad spelar det för roll om lilla jag använder en plastpåse mer eller mindre? Sanningen är ju att det inte har någon inverkan alls – om det är bara är jag som gör det. Men när fler och fler använder mindre och mindre engångsplast, då dröjer det inte länge förrän skillnaden märks.

Ta Kenya till exempel, ett av vår partnerländer i Afrika. Vi har jobbat i flera år med Frälsningsarmén där i frågor och projekt om framförallt matsäkerhet, rent vatten och resiliens.  Förra året totalförbjöds plastpåsar i hela landet. Påsarna får inte tillverkas, säljas eller användas överhuvudtaget.

Det medförde problem, förstås, för plast är ett väldigt effektivt material: billigt, vattentätt och formbart. De påsar som affärerna numera använder sig av är gjorda av plantfibrer av olika slag. De är mycket dyrare, och försäljarna måste antingen höja priserna på sina produkter eller ta den ökade kostnaden själva. En del fortsätter att använda plast, och riskerar därmed höga böter eller till och med fängelsestraff. Jobbigt för affärsfolket, alltså.

Men bara ett drygt halvår efter det att förbudet trätt i kraft syns redan resultaten. Vattnet är renare till exempel, och de som livnär sig på fiske har ett mycket lättare jobb nu när deras nät inte är intrasslade i plast i samma utsträckning. Gatorna är också renare, och träden mår mycket bättre när de slipper fånga upp kringflygande påsar som hindrar dem från att ta åt sig solljuset. I slakterierna ser man att andelen djur som har plast i magen har gått ner från 30% till 10%. Det handlar alltså om djur som ska bli mat åt människor, dvs mindre plast i näringskedjan.

Bland de allra fattigaste är skillnaden störst. Alldeles bortsett från att omgivningen även i slumområdena är renare nu, så är det speciellt en effekt som står ut litet: de allmänna toaletterna används mycket mer nu. Vid första anblicken verkar det inte finnas någon som helst koppling mellan plastpåsar och toaletter, men det finns det faktiskt. Fenomenet kallas ”flygande toaletter”.

Toaletter är en bristvara i slumområdena. De allra flesta här har inga egna och måste därför betala för att använda områdets gemensamma utrymmen. Det kostar i svenska pengar ungefär 50 öre per besök eller 8,50 för ett månadspass för hela familjen. En del tycker att det är för dyrt, och då hittar man på andra sätt att uträtta sina behov. Ett (relativt) smidigt sätt är att använda en plastpåse som toalett. Sen knyter man ihop den och slänger upp den på taken. Syns inte – finns inte. Påsarna kan komma susande när som helst och landa var som helst. På vem som helst.

Men när man nu inte längre kan använda en billig plastpåse lönar det sig inte med flygande toaletter, och fler använder – och betalar för – de allmänna toaletterna istället. Det gör att mer pengar kommer in till underhåll och till att bygga fler toaletter.

Förbudet i Kenya gäller bara plastpåsar, men har bidragit till att invånarna även fått upp ögonen för andra miljöfrågor. Det är bra, för engångsplasten är ju bara en del av den miljöförstöring som pågår varje dag. Det finns betydligt svårare problem att ta tag i framöver, inte bara i Kenya.

Flera länder i Afrika har de senaste åren infört plastpåsförbud, även om Kenya har gått längst än så länge. Det är väldigt uppmuntrande att Afrika får leda utvecklingen i den här frågan. Västvärlden kan gott sätta sig i baksätet ett tag och lära sig av deras exempel.

Själv är jag nog glad om vi slipper ett fullständigt förbud här i Sverige. Jag ser hellre större satsningar på att minska användandet av engångsplast och att ta fram bra alternativ.

Och medan jag väntar på det fortsätter jag att använda min tygpåse, snällt hopvikt i min handväska i väntan på nästa gång jag behöver den.

/Lena Wickberg

Du kan läsa mer om Kenyas plastpåsförbud i den här artikeln från The Guardian (artikeln är på engelska): https://www.theguardian.com/world/2018/apr/25/nairobi-clean-up-highs-lows-kenyas-plastic-bag-ban

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Nästa inlägg: