Live Below the Line – en smak av fattigdom

06 mar, 2019 Internationell Utveckling

Prenumerera på bloggen

Läs vår integritetspolicy

Har du varit riktigt hungrig någon gång? Inte bara ”åh, vad det ska bli gott med mat!”, eller ”jag svälter ihjäääääääääl, vad blir det till middag??”, utan låggradigt hungrig under flera dagar utan att kunna göra så mycket åt det?

Den som har genomgått en operation har förmodligen en uppfattning om hur det känns. När man inte har ätit sedan i går eftermiddag, och personalen på sjukhuset serverar frukost till alla andra, men själv får man ingenting för man måste fasta innan man sövs ner – det är litet jobbigt.

Men det är inte många av oss som varit hungriga på allvar. Så där så att man går och lägger sig hungrig flera kvällar i veckan, sällan får någon frukost på morgonen, och får kämpa för att ha råd med ris och litet grönsaker någon gång under dagen.

Det finns många i världen som lever så, dag efter dag, vecka efter vecka, år efter år.

Det är de som lever under gränsen för vad som anses vara extrem fattigdom. De har mindre än 1,90 dollar att leva på varje dag. Det motsvarar ungefär 18,90 svenska kronor med dagens växelkurs, och det ska räcka inte bara till mat utan också till kläder, hyra, vattenkostnad, mediciner, skolmaterial till barnen och allt annat som behövs.

Handen på hjärtat: skulle du klara det?

Jag har provat. Flera gånger, faktiskt. Frivilligt, förstås, och bara under en begränsad period, men ändå.

Det jag har gjort är att delta i kampanjen Live Below the Line – ”lev under gränsen”. Vi på Internationell Utveckling har kört den i anslutning till Frälsningsarméns missionssöndag varje år sedan 2013. I år blir det sjunde gången.

Live Below the Line går ut på att man under fem dagar lever på en mycket begränsad summa pengar. Exakt hur mycket är egentligen inte så viktigt, men tanken är att det ska motsvara den internationella fattigdomsgränsen. Det gäller bara mat, för annars skulle det inte räcka speciellt långt alls.

I år har vi valt att lägga vår ranson på 15 kronor per dag. All mat man äter under fem dagar får alltså inte kosta mer än 75 kronor. Pengarna man sparar på detta skänks med fördel till en organisation som arbetar med fattigdomsbekämpning, till exempel till Frälsningsarméns Försakelseinsamling.

Det är en unik upplevelse att genomföra Live Below the Line. Man får en helt ny känsla för hur det är att vara fattig när man upplever det fysiskt, trots att det bara är några dagar. Huvudet värker, koncentrationen är dålig, och man tänker på mat *hela tiden*. Maten blir ganska enformig, och ibland är det riktigt surt att inte kunna ta en portion till. Jag själv inser hur mycket finkaffe jag dricker i vanliga fall, vilket jag naturligtvis måste avstå under den här veckan, och man står helt utan möjlighet att äta något extra om man är litet småhungrig. Till och med en korv med bröd förstör hela dagens budget eller mer. Om man tappar tallriken med lunchen på vägen till matbordet, då måste man vara utan, eller snåla på måltiderna någon annan dag.

Den konstanta hungern är en sak, men nästan ännu värre är bristen på alternativ och valfrihet. Samma mat varje dag. Känslan av att inte komma någon vart i den dagliga kampen för att få i sig tillräckligt. Småsugen mellan måltiderna? Om du inte planerat in en morot som mellanmål är du illa ute. Fortfarande hungrig efter kvällsmaten? Drick en kopp hett vatten för att fylla magen och hoppas att du somnar fort. Trött på potatis? Ät ändå eller gå hungrig. Störd av doften från pizzerian på väg hem från jobbet? Håll för näsan och gå hem och ät ytterligare en portion kikärtsgryta.

Genom allt det här vet jag också hur priviligierad jag är. Jag väljer detta under en mycket begränsad tid. De miljontals människor som lever så här permanent har inte den möjligheten. De har inte lyxen att räkna dagarna tills allt är som vanligt igen. För dem *är* det här som vanligt.

Den vetskapen sjunker också ner väldigt effektivt medan jag sitter där och suktar efter en ostmacka och drömmer om vilken frukost jag ska äta på lördag efter kampanjens slut.

Och sen när det är över, och jag känner mig duktigt nöjd med att jag lyckades spara fyra kronor av veckans budget, samtidigt som jag funderar på om det är OK att dricka tre latte på samma dag, då vet jag ändå att för de flesta är kampanjen inte alls över. De flesta fortsätter med samma låga budget och har inget slut i sikte.

Och det är då jag villigt och tacksamt skänker sparade pengar – och litet till – till ett ändamål som hjälper dem som är riktigt fattiga. Under några dagar har jag fått känna mig som en av dem. Och även om det alltid känns bra att avsluta kampanjen, är det också oerhört givande att ha fått dela deras vardag, om så bara för ett ögonblick.

Vill du vara med och genomföra Live Below the Line med oss i år? Vi börjar redan nästa vecka: kampanjen pågår 11-15 mars. Recept, tips och mer information hittar du om du går med i vår Facebookgrupp.

När du kommer dit rekommenderar jag starkt att du redan i förväg läser igenom dokumentet som heter ”Tips” – där står vad du bör tänka på och vad du kan förvänta dig under veckan.

Välkommen till en omtumlande, tankeväckande och i slutänden mycket givande kampanjvecka!

/ Lena Wickberg

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *